Det här är KÖKSTRÄDGÅRDEN en blogg som bara handlar om att odla grönsaker, örter, kryddor och blommor. FRÅN FRÖ TILL TALLRIK! - Egen odlat smakar ju bäst, ja och mer närproducerat kan det knappast bli. I mitt VÄXTHUS drar jag upp allehanda plantor till köksträdgården, senare på säsongen odlas det huvudsakligen tomater och chilies i växthuset. I min POTAGER trivs grönsaker, örter, medicinalväxter och kryddor tillsammans med blommor och en del vänner från djurriket. Jag har förstås även en del mindre önskvärda vänner ifrån djurriket också men odlar praktiskt taget eller rättare sagt strävar efter att odla ekologiskt så inga gifter får användas. Länge leve mångfalden! Välkommen till Tyras Trädgård - MÅNGFALDENS KÖKSTRÄDGÅRD
Växthus 3x6 meter och har en väl tilltagen höjd på cirka 3,8. Jag designade, konstruerade och byggde mitt växthus under 2003, materialet till växthuset är delvist återvunnet. Jag hittade 36 stycken antika fönster stående på vinden och jag tyckte att de hade så fantastiskt vackert gammalt glas, det var då jag hittade dem som idéerna kom till att bygga mig ett alldeles eget växthus. En underbart rolig process som jag inte ångrar en sekund av. Köksträdgården är ungefär 150 kvadratmeter stor och är huvudsakligen omgärdad av ett högt, oregelbundet pilstaket och en syrénhäck. Jag odlar både i upphöjda odlingsbäddar, pallkragar och stora krukor eller dyligt. Framför växthuset försöker jag hålla öppet, där har jag anlagt en plan av kullersten och i centrum av den finns en stor kvarnsten. Se skiss.

tisdag

Förökning av plantor i köksträdgården


This post "Förökning av plantor i Köksträdgården" was originally uploaded by Tyra Hallsénius Lindhe in the blog KÖKSTRÄDGÅRDEN


Förökning av vindruvor och lavendel.


Tolv grader kröp kvicksilvret upp till i växthuset idag, riktigt angenäm temperatur vill jag lova. Jag var ute och plockade bort gamla blad på mina övervintrade Aurikler. Många hade tyvärr strukit med under vinterns allra kallaste dagar. Att jag aldrig lär mig att det är bättre att gräva ner dem ute i någon lövhög istället för att ha dem oskyddade i växthuset. De flesta såg i alla fall ut att ha klarat sig.

 Jag passade också på att sätta ner lite sticklingar av vin druva och lavendel i jord. Vintersticklingar av vindruva och lavendel. De vedartade sticklingar tar jag när växterna är i vila och det inte finns några blad kvar, fast lavendeln har ju faktiskt blad kvar. Sticklingarna tar jag i samband med beskärningen. Vindruvan helst i januari och lavendeln nu i februari-mars. Lavendel kan man även med fördel ta sticklingar av efter blomningen, likaså isop, salvia och rosmarin kan man ta sticklingar av då.

 Generellt brukar man säga att sticklingarna bör vara 15-25 cm långa. Vindruvesticklingarna bör vara cirka 25 cm långa däremot är mina lavendelsticklingar bara 12-15 cm långa. Den mjuka toppen på lavendeln skärs bort. Större delen av sticklingen skall vara under jord, endast ”2–3 knoppar” skall vara över jordytan. Den här typen av förökning fungerar även för exempelvis fikon och kaprifol. Vissa vet jag tar och beskär vindruvorna tidig vinter och då får man lägga den svalt och mörkt i källaren tills det är dags att jordslå dem. En fuktig tidning kan man linda runt dem.




Plast krukor är nog att föredra men terrakotta krukor fungerar också. Sätt på en plastpåse över krukan och ställ den i rumstemperatur gärna med undervärme och ge den daglig luftning och duschning. Nu är det bara och vänta och se hur många ”bebisar” det blir. Bilden nedan är från i somras då jag skördade den underbara lavendeln. Jag har fortfarande en bunt kvar i ett av sovrummen, dit kan jag gå och ta några blommor mellan fingrarna och bara njuta av doften - doften av sommaren som var.







Förökarens dagbok - En spännande och intressant läsning i sex delar av Eva Wirén.


”Det finns många olika sätt att föröka växter.
Metoderna kan delas in i två huvudgrupper: fröförökning och vegetativ förökning. Vid fröförökning, eller generativ förökning som det också kallas, förökar man växterna med frö - precis som namnet antyder. Vegetativ förökning innebär att man förökar med växtdelar. Sticklingar, ympning, delning, nedläggning och rotbitar är alla exempel på vegetativ förökning.” läs mer här hos Odla.nu


”Genom att ympa kan man alltså få en rad olika sorter i sitt fruktträd. Ympning, som är en vegetativ förökningsmetod, används också för att föröka växter som har svårt att bilda rötter, eller när man av någon anledning vill att plantan ska växa på en annan rot än sin egen.” Läs mer här hos Odla.nu


”Bland de lättförökade finns dock flera vanliga buskar, sådana som brukar växa i nästan varje trädgård, så det bör inte vara några problem att hitta material ens för nybörjaren. Men det är ändå inte vilken buske som helst som duger som moderplanta. Här gäller det att vara kritisk - de nya plantorna kommer ju att få samma egenskaper som modern. En buske med årliga mjöldaggsangrepp är ingen bra moderplanta, inte heller den vars växtsätt och blomningsegenskaper är dåliga. Utgå från en frisk och fin planta med de önskade karaktärsdragen.” Läs mer om sommarsticklingar här hos Odla.nu 


”Billigare och enklare kan det knappast bli.
Vissa perenner blir med tiden kala och fula i mitten och mår bra av att delas med några års mellanrum. Så även om man inte just önskar fler plantor är delning ett sätt att ge vissa växter en välbehövlig förnyelse. Alla perenner kan inte delas, men har de ett förgrenat rotsystem så tyder det på att delning är möjlig. I vissa fall måste förökningen i stället ske med sticklingar, rotbitar eller frö.” Läs vidare  om att dela perenner här hos Odla.nu


”Grenen som man använder är en del av moderplantan och den nya plantan kommer att bli precis som denna. Vedartade växter, som prydnadsbuskar, bärbuskar och klätterväxter, kan förökas med avläggare. En hel del buskar gör avläggare helt naturligt genom att de har låga, nedhängande grenar som med tiden slår rot.” Läs mer om växtförökning - avläggare här hos Odla.nu


”Det är svårt låta bli att stoppa dem i fickan. Torra bruna fröställningar fulla med rasslande frön … Säkert har du samlat på dig lite av varje i höst. Att skörda eget frö kan ge bra utdelning, men det finns några saker som är bra att känna till innan man sår.” Läs mer om förvaring av fröer här hos Odla



Alla Förökarensdagsboks texter är från Hemträdgården 4 -2003 av Eva Wirén, trädgårdsrådgivare.

måndag

Ätliga blommor i köksträdgården

This post Ätliga blommor i köksträdgården was originally uploaded by Tyra Hallsénius Lindhe in the blog KÖKSTRÄDGÅRDEN





Är nu uppdaterad

Uppdaterad med bland annat den här skönheten. Läkemalvan eller Marsh Mallow som den heter på engelska. En buskig perenn som kan bli över en meter hög. En gammal medicinalväxt som verkar hostdämpande och är ett milt sammandragande medel vid katarr i halsen. "Utvärtes som omslag vid akut inflammerade eksem" läser jag i min bok om fytomedicin.

Nu handlar inte ätliga blomsidan om vilka fantastiska egenskaper en växt har utom vilka blommor som man kan äta och ha som dekor till diverse maträtter och bakverk. Blommorna använder man ju mest för att de är så vackra och den här läkemalvan kan jag tänka min på en mörk choklad dessert.


                                                          Läkemalva Orginalfoto: Pablo Alberto Salguero Quiles 


Här kommer några fler ätbara blommor...

 Solros Helianthus annuus,  Stockros  Alcea rosea , Daglijla Hemerocallis , Nejlika

Varning: Var säker på vad det är för blommor du stoppar i dig, för det finns en hel del giftiga och kolla även att de inte är besprutade med diverse giftiga ämnen. Är du allergiker skall du vara extra försiktig, blommor som är fullt ätliga för icke allergiker kan vara  riktigt dåliga för en allergiker.

Wisteria, liljekonvalj, tibast och stormhatt är exempel på sådant du inte skall äta. Här kan du hitta en lista på fler blommor du inte skall förtära.

Giftiga blommor i din trädgård och ute i naturen.



lördag

Skiss över Köksträdgården 2012

This post "Skiss över Köksträdgården" was originally uploaded by Tyra Hallsénius Lindhe in the blog KÖKSTRÄDGÅRDEN



Då var det då dags igen att göra årets skiss över köksträdgården - ett grovt planteringsschema över hur det skall planteras i år. Jag odlar även utanför den här skissen, då i bland annat i s.k. pallkragar och tråg, men de får inte vara med här. Skissen visar bara min trädgård innanför mitt höga staket som jag byggt av pil. Lite unikt för i år är att jag inte skall ha några "Brassicas" alls inne i själva köksträdgården, nej dessa medlemmar ur kålfamiljen skall få husera ute i pallkragarna. Så är min plan i alla fall sedan får vi se om jag kan hålla den.

Jag har som vanligt planerat att plantera mina grödor enligt principen "samplantering av växter som gynnar varandra" och är noga med att de som inte trivs med varandra verkligen inte kommer bredvid varandra i landet. Exempelvis tomater skall inte vara nära potatis då tomaterna kan få den fruktade potatismögelsjukan av potatisen. o.s.v. Allt för att få en frisk och frodig köksträdgård med god avkastning.





Den här skissen printar jag sedan ut på vanligt A4 papper och tar med mig ut i köksträdgården där jag kan fortsätta att skriva in mer i detalj vad och var jag planterar, faktiskt när jag planterar också.
 Tips och idéer mer i detalj hur man kan gå till väga att på ett enkelt sätt göra sin egen skiss beskriver jag i boken Året i Köksträdgården.



Här hittar du ytterligare ett exempel på en av mina skisser - Skiss över min kökstrådgård



Det börjar verkligen att klia i mina gröna fingrar.
 Snart kan odlingsåret 2012 börja på allvar.


Tips

Kom till Vaxholm på trädgårdskurs


Först ut är Pallkrageodling!

27 maj



Det här är ett alldeles ypperligt tillfälle att i sköna maj få att träffa likasinnade att utbyta kunskaper och prata köksträdgård. Platsen för kursen är i min trädgård som är belägen i trevlig lantlig miljö på Engarn, Resarö - Vaxholm 





 Är ni en grupp som vill komma på annat datum så skriv en rad till mig så kan vi säkert ordna det. tilltyra@gmail.com

Läs mer om vårens kurser här - Kurs - skapa en njutbar trädgård 





torsdag

Köksträdgården - Tomat - 'Black Cherry'

This post Köksträdgården - Tomat - 'Black Cherry' was originally uploaded by Tyra Hallsénius Lindhe in the blog KÖKSTRÄDGÅRDEN


Varje år går startskottet för mina odlingar den 14/2 på Alla Hjärtans Dag, då Valentin har namnsdag. Därför kallar jag den för "Valentinsådden". Då börjar jag så chilipeppar, auberginer, basilika, kronärtskockor och några tomater, fastän det är ju egentligen alldeles för tidigt att så tomater då förstås. Den stora tomatsådden blir först omkring den 10 mars. Jag har lagt in en sida här i KÖKSTRÄDGÅRDEN -Tomatsorter. Där har jag lagt in lite om mina tomater som jag brukar att odla. Jag satt och tittade på alla mina tomatbilder och hittade den här 'Black Cherry'...oj, vad man längtar. Jag är trött på köpetomater!

Så nu blir det favorit i repris - Voilà, en lite presentation

Min absoluta favorit bland tomaterna är den lilla söta 'Black Cherry' Lycopersicon lycopersicum. Den är inte mer än 3 cm stor och alldeles rund. Väger ungefär dryga 20 gram per frukt. Den har enligt mitt tycke en utsökt smak, en svårslagen kombination av syra och sötma. Samtidigt är den stark och sticker nästan till lite på tungan när man äter den. Färgen på 'Black Cherry' är mörk kastanjebrun/lila och inuti lite mer åt det vinröda håller. 


Jag tror det är den varma kvällsolens fel, men den här bilden visar inte riktigt bra hur färgen är.
 Den är mörkare i verkligheten, mer som bilden nedan. .


Nu är det sällan det händer men...
om den skulle råka nå köket passar den utmärkt i en Focaccia eller öppen tomatpaj. 

Fem juveler  - bild från nätet




Strandkål - Crambe maritima


This post " Strandkål -Crambe maritima" was originally uploaded by Tyra Hallsénius Lindhe in the blog KÖKSTRÅDGÅRDEN



Strandkål - Crambe maritima 


 Originalfoto: Sten Porse



Då gör jag ett nytt försök i år. Jag har provat med Strandkålen tidigare med dåligt resultat. Den här gången skall jag anstränga mig lite mer och ge den lite extra kärlek. Som en skänk från ovan tog Lena Irsaelsson upp ämnet i gruppen Köksträdgården på Facebook.





Odlar ni strandkål? Löd frågan.
Jag är vansinnigt förtjust i de mjällvita skotten, godare än sparris tycker jag, Men det är klart - avkastningen är inte rekordartad. Vore kul att få andra erfarenheter. sa Lena. foto: Lena Israelsson - blekt strandkål








Jo då och visst det var en del som hade provat på det, en del hade smakat den och andra hade plockat frön av strandkål ute i det vilda (Dagö).


Lars berättade: Min erfarenhet av strandkål inskränker sig till att ha plockat gröna blad av vildväxande i Danmark, vid Kattegattkusten. De smakade utmärkt vill jag minnas, som grönkål, så jag är inte helt säker på att man måste bleka den. Däremot behöver den säkert ett så öppet och soligt läge som man kan tänka sig, och en hel del näring - tång är väl idealiskt?
Skulle tro att det inte spelar så stor roll när man sår den, våren eller sommaren kan nog fungera bra vilket som eftersom det är en flerårig växt som ska växa till sig ordentligt innan man börjar plocka något av den. I naturen mognar fröna på hög-sensommaren men jag vet inte om de gror direkt eller om de ligger till nästa vår. Om det senare är fallet så bör man nog kallstratifiera sådden för att få fröna att gro bra, eller helt enkelt så dem i en kruka nu som man ställer ut nu så gror fröna när det våras.

Lena fortsätter:
Den måste blekas. Så fort man ser att det buktar under jorden nån gång i april, maj så åker tunnan eller hinken (stor) på. Sen får det växa där inne tills hinken reser sig. Då kapar man skotten. Smakar sparris+blomkål. Fantastisk mjäll. Klart du ska så frön från Dagö, Så nu och ställ ut i kylan eller i växthus. Fröna mår bra av att köldbehandlas. De kräver rätt mycket näring. Bara att kolla på bladverken på sommaren så begriper man att de är hungriga.

~ ~ ~

Jag skulle vilja ha min Strandkål i en skreva uppe på berget. Jag får väl fylla på med gott om organiskt material och täckodla med tång så kanske jag kan få den kan trivas där. Jag provar nog att odla den på ”Peter Korns” sätt också, i sand med andra ord. Där uppe på berget har den i alla fall sol hela dagen och det gillar den. Djup, näringsrik och valdränerad jord står det att den vill ha på informationstexten som kom med fröerna.

Strandkålen är en perenn ört som blir 60-75cm hög och ungefär lika bred. Den har vita blommor och frodiga krusiga gröna blad som slår åt det blåa hållet. Strandkålen blommar i juni-augusti och är en favorit hos bina. Trivs bäst i full sol men kan även ta lite skugga. Bleka skott och unga blad kan ätas råa eller snabbt förvällda ungefär som man tillagar pinfärska unga gröna sparrisar.

Frösådd. Så här kan man göra:
Fröerna ligger i ett ganska hårt yttre skal, det spräcker jag försiktigt för att påskynda grodd. Jag provar i år med två så-tekniker - en kruka med fem frön i som jag kall stratifierar ute under snön och en kruka med lika många frön i som jag ställer i skafferiet (10-15 grader) Där får de nu vara i några veckor, en månad i alla fall.
Vanlig såjord som är lätt fuktad är det i båda krukorna. Nu får vi se vilken teknik som visar sig vara den bästa. Vad tror ni?

Om jag nu får fina plantor som trivs och växer på ordentligt så kan jag sedan dela plantorna om jag vill. Detta kan göras antingen på hösten eller på våren.





Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...